Svensk ordbok 2009, webbversion

man`tal substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en man|­tal·et●skatte­kraft för jordbrukshemman eg. ett mått på jord­brukets storlek som ut­gjorde grund för beskattningen histor.jordbr.sedan 1403stadgeförslag om allmogens utskylder utarbetat av rikets råd (Svenskt Diplomatarium)fornsv. man­tal ’räkning (förteckning) av vapen­föra eller skatt­skyldiga män’; till 1man och tal