Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
mani·fest·at·ion·en1(kraftfullt) ådagaläggande
av ståndpunkt e.d.
samh.statschefens jordfästning formade sig till en manifestation av nationell enigheten manifestation (för/mot ngn/ngt)sedan 1884till manifestera
2ngt som är ett klart framträdande tecken
på ngn bakomliggande företeelse
mest i vetenskapliga sammanhangvetenskapl.talet är en manifestation av talarens inneboende språkförmågaen manifestation (av ngt)sedan 1821