Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n majgrevar
maj|grev·en●huvudperson i ett folkligt upptåg i samband med majfirande
utstyrd med blomsterkransar och löv
mest histor.yrk.vintergreven med följe blev alltid besegrad av majgreven och hans skarasedan senare hälften av 1400-taletSkrå-Ordningarfornsv. mäiegreve; till maj och maja