Svensk ordbok 2009, webbversion

magnetsvävare [maŋne`t-] substantiv ~n äv. vard. magnetsvävarn, plur. ~, best. plur. magnetsvävarna magn·et|­sväv·ar·en●tåg som drivs fram­åt (centimeterhögt) över en betong­balk av ett starkt magnet­fält som vandrar i kablar i balken och drar far­kosten med sig trafik.magnetsvävaren kan komma upp i en topp­fart på över 500 kilometer i timmensedan ca 1980