Svensk ordbok 2009, webbversion
mad
substantiv
~en ~er
mad·en
●
sank äng
vanligen intill vattendrag
geogr.
sedan 1268
öppet brev utfärdat av abbot Nils i Nydala om ägobyten (Svenskt Diplomatarium)
fornsv.
maþ
; gemens. germ. ord, ev. besl. med
meja