Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv lösnumret, plur. ~, best. plur. lösnumren
lös|numr·et●tidningsexemplar som säljs separat
och alltså inte ingår i abonnemang
m-med.JFRcohyponymprenumeration
lösnummerförsäljninglösnummerpristidningen sålde många lösnummer på bankrånetett lösnummer (av ngt)sedan 1852