Svensk ordbok 2009, webbversion
lön`skaläge
substantiv,
ingen böjning
lön·ska|läge●otillåtet könsumgänge mellan ogifta
i (äldre) lagspråkpsykol.samh.sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. löskaläghe, lönskaläghe, bildn. till lösker ’ogift’ och läghe i bet. ’liggande’; senare anslutet till 2lönn; jfr löskekarl