Svensk ordbok 2009, webbversion

lön`skaläge substantiv, ingen böjning lön·ska|­läge●o­tillåtet köns­umgänge mellan o­gifta i (äldre) lag­språkpsykol.samh.sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. löskaläghe, lönskaläghe, bildn. till lösker ’o­gift’ och läghe i bet. ’liggande’; senare an­slutet till 2lönn; jfr löskekarl