Svensk ordbok 2009, webbversion

lä`rofader substantiv ~n lärofäder läro|­fadern●person som spelat stor roll för ngns (tankemässiga) ut­veckling vanligen om tänkare av ngt slag pedag.vetenskapl.yrk.JFRcohyponymläromästare hans filosofiske lärofader var Kierkegaardngns lärofader, lärofader för ngnsedan 1857