Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
luttr·ar1befria från oönskade beståndsdelar
tekn.luttra aska till pottaskaluttra ngtsedan 1544till lutter
2ge kraft att bära (nya) prövningar
om motgång, olycka e.d.
psykol.han luttrades av vännernas upprepade svekluttra ngnsedan 1756Subst.:vbid1-233128luttrande,
vbid2-233128luttring