Svensk ordbok 2009, webbversion

lunn`e substantiv ~n lunnar lunn·en●lunne­fågel zool.sedan 1822jfr no. lunde, isl. lundi med samma betydelse; trol. till no. lunde ’strimmig ved’, isl. lundir ’vita strimmor i an­siktet’ (efter strimmorna på fågelns näbb)