Svensk ordbok 2009, webbversion
lunn`e
substantiv ~n lunnar
lunn·en●lunnefågel
zool.sedan 1822jfr no. lunde, isl. lundi med samma betydelse; trol. till no. lunde ’strimmig ved’, isl. lundir ’vita strimmor i ansiktet’ (efter strimmorna på fågelns näbb)