Svensk ordbok 2009, webbversion
lunn`a
verb ~de ~t
lunn·ar●köra fram (virke) från avverkningsplats till huvudväg
mest histor.skogsbr.lunna (ngt)sedan 1908sv. dial. lunna; nära besl. med isl. hlunnr ’rullstock’ (för framsläpning av t.ex. båtar)
Subst.:vbid1-232831lunnande,
vbid2-232831lunning