Svensk ordbok 2009, webbversion

lunn`a verb ~de ~t lunn·ar●köra fram (virke) från avverkningsplats till huvud­väg mest histor.skogsbr.lunna (ngt)sedan 1908sv. dial. lunna; nära besl. med isl. hlunnr ’rullstock’ (för fram­släpning av t.ex. båtar) Subst.:vbid1-232831lunnande, vbid2-232831lunning