Svensk ordbok 2009, webbversion

lu`ka verb ~de ~t luk·ar●rensa bort o­gräs; från (önskad växtlighet i) trädgårds­land o.d. provins.Nollluka o­gräs○äv. med konstruktionsväxlingluka rabatternaluka rädisornaluka (ngt)sedan 1751sv. dial. luka; av lågty. luken ’dra, rycka’ Subst.:vbid1-769154lukande, vbid2-769154lukning