Svensk ordbok 2009, webbversion
lugg
`
a
verb
~de ~t
lugg·ar
●
dra (ngn) i håret
vanligen som mildare, numera sällan anv., bestraffning
komm.
förr kunde lärarna lugga och slå barnen
lugga ngn
sedan 1629
Subst.:
vbid1-232509
luggande
,
vbid2-232509
luggning