Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n luftkuddar
luft|kudd·en1tunt, komprimerat luftskikt mellan marken och svävande fordon eller båt
trafik.luftkuddetågsedan 18552(i ratten monterat) kuddliknande krockskydd för bilåkare
som automatiskt blåses upp vid kollision
mindre brukl.trafik.SYN.synonymkrockkudde
vid en kollision utvecklas luftkudden på 30 tusendelar av en sekundsedan 1970