Svensk ordbok 2009, webbversion

luf`tballong substantiv ~en ~er luft|­ball·ong·en●luft­farkost som bärs av en klot­formig behållare som är fylld med lätt gas men vanligen saknar styrmöjligheter och inre framdrivningsanordning histor. som färd­medelflygtekn.trafik.man kunde förlusta sig med tips­promenader och upp­stigningar i luftballongsedan 1795