Svensk ordbok 2009, webbversion

1logga [låg`a] verb ~de ~t logg·ar●mäta upp (ett far­tygs eller en ströms hastighet) med logg sjö.logga (ngt)sedan 1728Subst.:vbid1-231347loggande, vbid2-231347loggning
2logga [låg`a] substantiv ~n loggor logg·an●logotyp vard.Nollföre­tagets loggasedan 1992