Svensk ordbok 2009, webbversion

linje´ra verb ~de ~t linj·er·ar1ofta med partikelnupp rita räta linjer på ngt, ibl. med hjälp av linjal e.d. af.linjera boll­planenlinjerat papper○äv. bildligtofta med partikel, särsk.upp an­tyda i stora drag linjera upp den väntade ut­vecklingenlinjera (upp) ngtsedan ca 16352vara i linje med ngt af.bildens över­kant bör linjera med första raden på mot­stående sidalinjera med ngtsedan 1888Subst.:vbid1-229638linjerande, vbid2-229638linjering