Svensk ordbok 2009, webbversion
lingo
[
liŋ
´
go
]
substantiv
~t
●
språk(variant) som talas inom en viss grupp
ibl. ngt nedsätt.
språkvet.
pokerlingo
sedan 1992
ur lat.
ling
´
ua
’tunga, språk’; av eng.
lingo
med samma betydelse (nedsätt.)