Svensk ordbok 2009, webbversion
le`rduva
substantiv ~n lerduvor
ler|duv·an●liten, tallriksliknande skiva som slungas upp i luften av en kastmaskin
för att utgöra rörligt mål i lerduveskytte; urspr. av bränd lera
sport.lerduvans flykt efterliknar en uppflygande fågelssedan 1911