Svensk ordbok 2009, webbversion
las`ka
verb ~de ~t
lask·ar1foga samman (plankor e.d.) med lask
tekn.laska ngtsedan 18252sy ihop (skinnbitar) med bitarna lagda kant i kant
spec. vid handsktillverkning o.d.
textil.laskade handskarlaska ngtsedan 1690Subst.:vbid1-226784laskande,
vbid2-226784laskning