Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~nen lantmän, best. plur. lantmännen
lant|mann·en●lantbrukare
ngt högt. utom i namnjordbr.yrk.lantmannaförbundLantmännens riksförbundsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. lands man
Bonde är jag född, herre har jag varit, lantman är jag åter bliven.Erik Axel Karlfeldt, ur inledningen till Fridolins visor (1898)