Svensk ordbok 2009, webbversion

lan`tman substantiv ~nen lantmän, best. plur. lantmännen lant|­mann·en●lant­brukare ngt högt. ut­om i namnjordbr.yrk.lantmannaförbundLantmännens riks­förbundsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. lands man Bonde är jag född, herre har jag varit, lantman är jag åter bliven.Erik Axel Karlfeldt, ur inledningen till Fridolins visor (1898)