Svensk ordbok 2009, webbversion

lang`a verb ~de ~t lang·ar1ofta med partikel som an­ger rörelse­riktning, t.ex.fram, in, ner, upp räcka från hand till hand Nollvill du langa hit flaskan?de langade vatten för att släcka elds­vådan○äv.förflytta (med svängande arm­rörelse), hiva han langade upp kofferten på hyllanhon langade in skidorna i gods­finkanlanga (fram/in/ner/upp) ngt (ngnstans)sedan 1833trol. av lågty. eller nederl. langen med samma betydelse, till lang ’lång’, allt­så ’sträcka ut armarna och räcka ngt’ 2bedriva o­laglig handel med sprit, narkotika e.d. samh.samvets­lösa personer som langar sprit till skol­ungdomlanga ngt (till ngn)sedan 1894Subst.:vbid1-226207langande, vbid2-226207langning