Svensk ordbok 2009, webbversion

la´ner substantiv, plur. lan·er●den tandfria delen mellan fram- och kind­tänderna i hästens mun där bettet ska vila när hästen betslas zool.JFRcohyponymbett 3 sedan 1778trol. samma ord som sv. dial. lana ’ladugårdsgång’; jfr lana 1