Svensk ordbok 2009, webbversion

landå [landå´el.laŋdå´] substantiv ~n ~er landå·er●fyr­hjulig, häst­dragen vagn med ned­fällbara suffletter över två passagerar­säten mest histor.trafik.sedan 1830av fra. landau, ty. Landauer med samma betydelse, till Landau, namn på stad i bayerska Pfalz