Svensk ordbok 2009, webbversion
landstorm
[lan`(d)-]
substantiv ~en
land|storm·en●värnpliktsuppbåd som omfattade de äldsta värnpliktsklasserna
i tidigare svensk försvarsorganisation
histor.mil.landstormsövningsedan 1808av ty. Landsturm (urspr. efter stormklockorna som ringde för att båda upp försvaret)