Svensk ordbok 2009, webbversion
[lan`(d)s-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
lands|ting·et●beslutande församling (vanligen) i ett län
särsk. i sjukvårdsfrågor
samh.lasarettet blev upphöjt till regionsjukhus när landstinget omorganiserade sjukvårdensedan 1853jfr fornsv. lands þing ’ting för ett landskap (en lagsaga)’