Svensk ordbok 2009, webbversion
[lan`(d)s-]
substantiv ~nen landsmän, best. plur. landsmännen
lands|mann·en●(mans)person från samma land (eller landsdel)
som viss annan person
land.samh.yrk.våra landsmän i förskingringen○äv.person av viss nationalitet
vad är han för landsman?ngns landsman, landsman till ngn, ngra är landsmänsedan 1000-taletrunsten, Turinge, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform lanmana (gen.), fornsv. lands man