Svensk ordbok 2009, webbversion

landsman [lan`(d)s-] substantiv ~nen landsmän, best. plur. landsmännen lands|­mann·en●(mans)person från samma land (eller lands­del) som viss annan person land.samh.yrk.våra landsmän i förskingringen○äv.person av viss nationalitet vad är han för landsman?ngns landsman, landsman till ngn, ngra är landsmänsedan 1000-taletrunsten, Turinge, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform lanmana (gen.), fornsv. lands man