Svensk ordbok 2009, webbversion
[lan`(d)s-]
substantiv ~n äv. vard. landsförrädarn, plur. ~, best. plur. landsförrädarna
lands|för·räd·ar·en●person som gjort sig skyldig till landsförräderi
samh.yrk.flera av landsförrädarna avrättades efter krigetsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. landsforrädhare