Svensk ordbok 2009, webbversion
lan`dmärke
substantiv ~t ~n
land|märk·et●föremål på land som kan vägleda sjöfarande
sjö.○äv. bildligt om väl synlig byggnad el. anläggning som kan uppfattas som symbol för en stad e.d.ett berömt landmärke i Prag är den 500 meter långa Karlsbronsedan 1728