Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
lam·ent·er·ar●klaga intensivt
ngt högt.komm.JFRcohyponymjämra sig
han lamenterade över de höga skatternalamentera (över ngn/ngt/SATS)sedan 1631av lat. lamenta´ri ’klaga; gråta’
Subst.:vbid1-225595lamenterande,
vbid2-225595lamentering;
lamentation