Svensk ordbok 2009, webbversion

la`gstiftning substantiv ~en ~ar lag|­stift·ning·en●det att lag­stifta jur.riks­dagens lagstiftning○äv. om de lagar som gäller på ett visst om­råde, i ett visst land el. vid en viss tidskärpt lagstiftninghårdare lagstiftninggällande lagstiftningen tids­enlig lagstiftning mot luft­föroreningarlagstiftning (om ngt/att+V/SATS), lagstiftning (mot ngt)sedan 1700