Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
lag|stift·ning·en●det att lagstifta
jur.riksdagens lagstiftning○äv. om de lagar som gäller på ett visst område, i ett visst land el. vid en viss tidskärpt lagstiftninghårdare lagstiftninggällande lagstiftningen tidsenlig lagstiftning mot luftföroreningarlagstiftning (om ngt/att+V/SATS), lagstiftning (mot ngt)sedan 1700