Svensk ordbok 2009, webbversion

la`gstiftare substantiv ~n äv. vard. lagstiftarn, plur. ~, best. plur. lagstiftarna lag|­stift·ar·en●person som är med och stiftar lagar ofta som alternativ beteckning på riksdags­ledamot pol.samh.○ofta koll.lagen har i stort sett fungerat så som lagstiftaren tänkt sigsedan 1700