Svensk ordbok 2009, webbversion

la`gstifta verb ~de ~t lag|­stift·ar●fast­ställa lagar om folk­representation, stats­makt e.d. jur.lagstifta om förbud mot diskrimineringman kan inte lagstifta bort attityder○spec. i teorier om makt­delningi pres. part. en lagstiftande församlingden lagstiftande, den verk­ställande och den dömande maktenlagstifta (om ngt/att+V/SATS), lagstifta (mot ngt)sedan 1689Subst.:vbid1-225354lagstiftande, lagstiftning