Svensk ordbok 2009, webbversion

köa [kö`a] verb ~de ~t kö·ar●stå i kö Nollde fick köa i en timma för biljetterna○ofta bildligtflera hundra hjärt­sjuka göte­borgare köar för operationköa (för ngt) (till ngt)sedan 1945Subst.:vbid1-223975köande