Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n kådor
kåd·an●klibbig vätska från vissa träd (särskilt barrträd), som efter stelnande bildar en gummiliknande massa
bot.kåddoftkådrikgrankådadet luktade friskt av trä och kådasedan mitten av 1400-taletKonung Christoffers Landslagfornsv. kwaþa, kadha; nord. ord, besl. med kitt