Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
kätt·ing·en●grövre kedja som är avsedd att bära tyngre laster
särsk. på fartyg för ankare
sjö.bojkättinghalvtumskättingjärnkättinggalvaniserad kättingnågra meter kätting till dragglinansedan 1756av nederl. ketting med samma betydelse; av lat. cate´na ’kedja’; jfr 1kedja