Svensk ordbok 2009, webbversion

kän´sel substantiv ~n kän·seln●förmåga att upp­fatta beröring, tryck, värme, smärta o.d. fysiol.psykol.känselorgankänselsinnened­satt känselhan hade knappt någon känsel i fingrarna efter att ha stått ute i kylan i flera timmarsedan 1644jfr isl. kensl med samma betydelse; till känna