Svensk ordbok 2009, webbversion

känguru [çäŋ´g-] substantiv ~n, plur. ~r äv. ~er känguru·er●typ av (stort) pung­djur som har muskulös svans, långa kraftiga bak­ben och små korta fram­ben och vanligen förflyttar sig med långa skutt; före­kommande särsk. i Australien zool.kängurudjurkänguruungesedan 1787av eng. kangaroo med samma betydelse; ur ett australiskt in­hemskt språk