Svensk ordbok 2009, webbversion
kyss`as
verb kysstes kyssts
kyss·as●kyssa varandra
komm.psykol.när de var nyförlovade kunde de sitta och kyssas i timtalkyssassedan ca 1420Legenden om Gregorius af Armenienfornsv. kyssas
Subst.:vbid1-222888kyssande,
vbid2-222888kyssning