Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
kyrko|gård·en●område som används som kyrklig begravningsplats
ofta i anslutning till en kyrka
relig.kyrkogårdsförvaltningkrigskyrkogårdkyrkogårdens välkrattade gångar○äv. bildligtbilkyrkogårdhundkyrkogårdsedan 1000-taletrunsten, Östra Ryd, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform kirikiukarþi (dat.), fornsv. kirkio garþer