Svensk ordbok 2009, webbversion

kyr`kofrid substantiv ~en kyrko|­frid·en●(lag­stadgat) skydd för gudstjänst­besökare och guds­tjänstens helgd mest vid beskrivning av äldre förh.jur.sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. kirkio friþer