Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n kyrkklockor
kyrk|klock·an●stor klocka som hänger i kyrktorn eller klockstapel
och som används för att ringa samman till gudstjänst m.m.
musikrelig.kyrkklockorna ringde som en sista hedersbevisning åt den döde○äv.tornur i kyrktorn
en kyrkklocka slog elva slagsedan 1530