Svensk ordbok 2009, webbversion

kymrer [kym´-] substantiv ~n, plur. ~ kymr·ern●vanligen plur. (mans)person som till­hör den keltiska folk­gruppen i Wales land.yrk.JFRcohyponymgael ○i plur. ofta om så­dana personer o­avsett könsedan 1884av kymriska cymro, plur. cymry, eg. ’lands­man’; till lat. cum´ ’med’ och kymriska brog, mrog ’mark’; besl. med 1mark