Svensk ordbok 2009, webbversion

kyl substantiv ~en ~ar kyl·en1kyl­skåp hush.kyl och frysdet fanns saft i kylensedan 1950-talettill 1kyla 2lår­stycke av får eller kalv kokk.kalvkylsedan 1882av lågty. kül med samma betydelse, urspr. ’klubba’