Svensk ordbok 2009, webbversion
kyl
substantiv
~en ~ar
kyl·en
1
kylskåp
hush.
kyl och frys
det fanns saft i kylen
sedan 1950-talet
till
1
kyla
2
lårstycke av får eller kalv
kokk.
kalvkyl
sedan 1882
av lågty.
kül
med samma betydelse, urspr. ’klubba’