Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kvinn|folk·et●kvinnor
i allmänhet el. i viss grupp
yrk.det märktes att huset hade varit utan kvinnfolk en tidhan var svag för kvinnfolk○äv. om enstaka kvinnavard.ett grant kvinnfolksedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. kvinfolk