Svensk ordbok 2009, webbversion

kvinn`folk substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kvinn|­folk·et●kvinnor i all­mänhet el. i viss grupp yrk.det märktes att huset hade varit utan kvinnfolk en tidhan var svag för kvinnfolk○äv. om en­staka kvinnavard.ett grant kvinnfolksedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. kvinfolk