Svensk ordbok 2009, webbversion

kvillaj`abark substantiv ~en kvillaja|­bark·en●bark från ett syd­amerikanskt träd förr anv. som tvätt­medel och äv. som slem­lösande medel mindre brukl.hush.skogsbr.sedan 1892efter nylat. cor´tex quilla´jæ med samma betydelse; till araukiska (indian­språk i Chile) quillai ’tvätta’