Svensk ordbok 2009, webbversion
[kvik`-äv.kvik´-]
substantiv ~en
kvick|rot·en●ett svårt ogräs med långa underjordiska stammar
som ständigt bildar nya knoppar och skjuter nya skott
bot.sedan 1690till kvick i den äldre bet. ’levande’ (på grund av växtens livskraft)