Svensk ordbok 2009, webbversion
kurs`are
substantiv ~n äv. vard. kursarn, plur. ~, best. plur. kursarna
kurs·ar·en1kurskamrat
vard.pedag.yrk.hon bjöd hem kursarna och ett par av lärarnangns kursare, kursare till ngn, ngra är kursaresedan 18422försäljare
i mindre skala
vard.handel.yrk.sedan 1894