Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
kung·lig1som har samband med en kung
el. drottning
admin.af.samh.Hans/Hennes/Ers Kunglig Höghetkungliga personerden kungliga familjenkungligt enväldedet kungliga apanaget○ofta substantiverat (särsk. i plur.)alla reste sig för att få se en skymt av de kungligaKunglig majestät (Kungl. Maj:t)semajestät 1
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. konung(s)liker, kongelig
2som det anstår en kung
admin.psykol.samh.JFRcohyponymkonungslig
med sant kungligt ädelmodroa sig kungligtha mycket roligt
många roade sig kungligt när Liseberg öppnade för säsongen
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen