Svensk ordbok 2009, webbversion

kubbe substantiv ~n kubbar el. kubbkubb ~en ~ar kubb·en●kort, tjockt stycke änd­trä kokk.skogsbr.huggkubbevedkubbe○äv. om före­mål med liknande formmandelkubbsedan 1651sv. dial. kubb ’trästock; vält; flat­bottnad båt’; samma ord som kobbe