Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n kubbar
el.
kubbkubb
~en ~ar
kubb·en●kort, tjockt stycke ändträ
kokk.skogsbr.huggkubbevedkubbe○äv. om föremål med liknande formmandelkubbsedan 1651sv. dial. kubb ’trästock; vält; flatbottnad båt’; samma ord som kobbe